TryToRun

För vissa är tatueringar helt obegripligt tramms & förstörelse. (Förekommer inom den äldre generationen oftast)
Förekommer oxå i mångas religion att om man förstör eller märker sin kropp kommer denna person straffas i olika sammanhang, lixom så många andras religion är tatueringar, scarmodification av olika slag en hedring till gudar eller villken by/stam man tillhör. Så som vi Svenskar Kan jämföra det med att Stockholm har AIK, då bär man gul-svart tröja medans Göteborg har IFK då man bär blå-vit istället. Enda skillnaden är att en tatuering inte går att ta bort, fast nu idagens läge är tatueringar så vanligt & accepterat så det finns faktiskt metoder att ta bort en tatuering, men det är en lång process & kostar extremt mycket pengar.
Förr i tiden var det tydligt på en person vad han, (oftast va det de manliga könet) var eller hade varit med om i sitt liv då det oftast va lösdrivare,sjömänn & kåkfarare som prydde sina kroppar med tatueringar...
Detta är till stor del fortfarande med i dagens "Mode" inom tattoo branchen.Ett exempel. 1, 2 eller 3 tatueringar klassas som fint för den medelmåttiga, men när dessa tal överskrides börjar en annan bild framhävas. Tatueringar så som på hals, händer, fingrar & i ansikte skappar en viss "respekt" känsla. Någon som folk helst inte kollar för mycket på. I min värld är detta smycken, & inte något som förstör kroppen. 
Jag kommer fortsätta tatuera mig & det finns inte en chans att jag kommer ångra mig. 
Jag var 16 år fyllda när jag första gången tatuerade mig & idag är jag 20 år & tatuerar själv. För mig är & kommer nog alltid tatueringar vara ett gift. Här följer några bilder på hur jag under 4 år har valt att pryda min kropp med olika motiv. Största delen av mina val inom motiven jag har på min kropp är något jag vill minnas eller tycker mycket om.

 

 Tattooing är äntligen en accepterad konst, nu har vi bara Graffittin kvar att kämpa för.


" Om graffiti är ett brott,
 måste de vara det vackraste brottet som någonsin begåtts"


- Tänk på de innan ni dömmer.